Medan judarna var upptagna med sina förberedelser, gick Moses själv upp på berget.
Där sade G-d till honom:
”Samla alla människorna, men allra först skall du tala endast till kvinnorna så att de kan höra och uppskatta Mina lärdomar. Och när Mina ord har kommit in i kvinnornas hjärtan, kommer de hjälpa sina män att träna sina barn att leva efter Min Torah.”
”Och sedan, Moses, när du är färdig med att tala till kvinnorna, då skall du vända dig till männen och lära dem också. Du får inte utelämna någonting!”
Moses gick ner från berget och gjorde precis som G-d sagt åt honom.

När Moses var färdig ropade alla kvinnorna och männen i kör:
”Allt som G-d har sagt åt oss att göra skall vi göra med glädje!”
Då frågade G-d vad de hade för garanti att erbjuda som bevis på att de tänkte hålla vad de lovat? För om de inte erbjöd G-d bra garanter så skulle Han inte ge dem Torahn.
”Våra heliga patriarker, Abraham, Isac och Jacob, de skall vara våra garanter!” svarade folket.
”Nej”, svarade G-d, ”ni måste ge mig andra garanter, för Abraham ifrågasatte mitt ord. Abraham sade, Hur kan jag veta att jag skall ärva Kanans land? Isac älskade Esau som hatade Mig, och när Jacob hade problem sade han, Min väg är gömd från G-d! Därför måste be om bättre garanter än vad de skulle kunna vara.”
Det judiska folket övervägde detta och sade sedan till G-d:
”Accepterar du våra framtida barn som garanter, för att försäkra Dig om att vi tänker följa Din Torah?”
”Era barn är sannerligen den allra bästa garantin ni kan erbjuda, och jag tar med glädje emot barnen som era garanter!”
”Vi lovar att troget studera Torahn och lära våra barn att följa Torahn så att de kan lära sina barn och så vidare i all evighet.”
”Era ord glädjer Mig väldigt mycket, svarade G-d, och nu skall jag se att ni handlar så som ni sagt, att ni följer Torahns väg.”
|